Han missade Woodstock

Onsdagen den 26 augusti var det boksläpp i Bagarmossens bibliotek. Bagisbon Bengt O Björklund berättade om sin bok ”Jag missade Woodstock”. Samma dag som festivalen i Woodstock startade fyllde Bengt 20 år och då satt han i turkiskt fängelse.

Bengt avtjänade ett straff på 12 år och 3 månader för innehav av 33 gr haschisch. Bengts tid i turkiskt fängelse (det blev drygt 4 år) har gett avtryck i filmhistorien, i ”Midnight Express” (1978), där han gestaltas som rollfiguren Erich.

Bengt tycker själv att turkarna beskrivs väl schablonmässigt i filmen. Han blev visserligen torterad av turkisk polis och fick leva med att han angett sina kamrater, men samtidigt anser Bengt att tiden i turkiskt fängelse var något av ett ”universitet”. Där träffade han intellektuella och konstnärer från hela världen. Han skriver:

Vi blir som en familj,
ett kollektiv
av kreativa män

Det mest spännande i boken är kanske tiden i Turkiet, men ”Jag missade Woodstock” ger också en ganska kärleksfull skildring av hur det kunde vara att vara ung i 1960-talets Stockholm. Bengt var ”mod” och ”hippie” och när han beskriver det själv låter det onekligen som en frihetstid. En tid då man trodde att allting skulle bli bättre och att även obemedlade ungdomar kunde fyllas av tro på att det mesta var möjligt. Kanske så här:

Den sommaren slår solen kullerbyttor
över gräsmattorna
i Kungsträdgården
och Sergeant Pepper
marscherar
med regnbågen spänd
och pilberedd

”Jag missade Woodstock” är skriven på vers och den är full av namedropping, namn som jag känner igen som vågor från en förfluten tid. Det handlar om musik, hippiekulturens psykoaktiva droger och dess trosföreställingar. Idag känns mycket av det långt borta och jag inser att vi lever i ett betydligt hårdare samhällsklimat än på 1960-talet.

Det är inte längre självklart att människor ska ha en andra chans. Kanske just därför blir ”Jag missade Woodstock” en påminnelse om att andra perspektiv på livet är möjliga. Boken finns att köpa på Peppes Café vid tunnelbanan.

Lars Gogman (artikelförfattaren) är bagisbo sedan 1989 och jobbar som arkivarie.